Sockerberoende

IC-hälsoutveckling arbetar utifrån begreppet Addiction Interaktion Disorder, det vill säga en sjukdom och många utlopp. Många människor som fått syn på sin problematik inom ett område och börjat arbeta med det blir ofta varse att samma beteende/besatthet dyker upp i en annan form inom ett annat område. Exempel på det kan vara en tillnyktrande alkoholist som börjar överkonsumera sötsaker/mat och söta drickor. Eller en narkoman som övergår till spel eller överdrivet arbetande/tränande. En del personer stillar sitt inre omättade begär genom snabba och flyktiga relationer.

Sockerberoende är ett utlopp och har satts på kartan i Sverige av Bitten Jonsson som skrivit boken Sockerbomben 3.0 (senaste upplagan). I boken beskrivs på ett mycket bra sätt att med socker även menas kolhydratrik mat och mjölmat, ofta i formen bröd eller pasta, eftersom dess effekt på hjärnan är densamma.

Vanliga symptom på sockerberoende, som är en primär sjukdom och sitter i hjärnan är att det kan vara svårt att sluta äta en viss sorts mat/sötsaker när man börjat äta. Kommer det en signal av att det är nog så avtar den ganska snabbt och åtföljs av fortsatt ätande, ofta med andra produkter än det som startade processen. Förklaringen ligger att vi alla är unika biokemiska varelser som fungera olika på olika ämnen. Den enes mat kan vara den andres gift eftersom våra hjärnor har olika känslighet. En del har inte sk beroendehjärnor utan har enbart en beteendestörningar som medför ett skadligt bruk, dessa personer kan komma tillrätta med sina besvär på ett annat sätt än när det gäller de som har ett beroende.

Genom att göra en kartläggning med instrumentet SUGAR  går det att särskilja om en person har ett skadligt bruk eller ett beroende och därmed även inrikta och skräddarsy efterföljande behandling. SUGAR är utvecklat från förlagan ADDIS som används för att diagnostisera skadligt bruk och beroende när det gäller Alkohol och Droger.

IC-hälsoutveckling arbetar med kartläggning av signalsubstans dominans, biokemisk reparation, näringsmedicin, kostplan och behandlingssamtal när det gäller beroende och utgår från ett holistiskt synsätt vid val av rekommendationer. Det vill säga att hänsyn tas till hela människan och dess biologiska, psykologiska, sociala och andliga aspekter.

För den som inte tycker sig ha problem med socker kan det ibland vara svårt att förstå hur en sockerberoende känner/tänker/ agerar. För den som har konsekvenser av sitt ätande är det däremot välkommet att få höra att det finns en väl beskriven problematik som drabbat även andra och att det även finns en lösning. Genom att svara på frågorna här nedan går det att få en fingervisning om huruvida det kan finnas en beroendeproblematik eller inte. Detta är ingen diagnos men en god hjälp till att söka hjälp om man svara ja på 4 frågor eller fler.

Obs! Tänk på att bröd och mjölmat som exempelvis mackor, kaffebröd, pasta, flingor kan räknas som ”sötsaker”.

1. Har du, under senaste året, någonsin ätit mer “sötsaker” än du tänkt dig och/eller fortsatt använda “sötsaker” när du inte tänkt dig det?
2. Har du, under senaste året. försummat några av dina vardagliga åtaganden på grund av att du ätit för mycket “sötsaker”?
3. Har du, under senaste året, känt att du vill eller behöver ändra ditt sätt att äta eller handskas med “sötsaker”?
4. Har någon, under senaste året, t ex familj eller vänner, klagat på hur mycket eller när du äter “sötsaker” eller tror du att de skulle klagat ifall de vetat om vad och hur mycket du äter?
5. Har du, under senaste året, någonsin varit helt upptagen av tankar på när du skall få äta eller köpa “sötsaker”?
6. Har du, under senaste året, någonsin använt “sötsaker” för att lindra känslomässigt obehag, såsom nedstämdhet, ilska eller tristess?